Grå himmel och vattenpölar

Som rubriken lyder.

Jag har precis gjort mig min första kopp kaffe efter att Oliver kom till världen… To be honest så har jag druckit en kopp under hela graviditeten, dessutom i början, så det var ett tag sedan sist. Utanför fönstret är det mulet och trist och ännu värre känns det när Christian pratade med sin mamma i telefon tidigare som då meddelade att det är 26 grader i Spanien. Vad jag längtar tillbaka!

Det närmar sig åtminstone hemgång. Ska ringa skatteverket och kolla hur det går med registreringen av Olivers efternamn då detta verkar vara det som tar tid för stunden. Pratade med dem igår och då hade dem inte fått in faderskapspapperna vilket i sin tur leder till att dem inte kan godkänna Seljelid som efternamn på min begäran, innan Christians godkännande kommit in. Senare på eftermiddagen var mamma dock ute och hämtade in posten varpå vi hade fått en kopia på faderskapsintyget hem till oss så jag misstänker att även skatteverket fick in sin kopia igår eftermiddag. Behöver även ringa försäkringskassan då föräldrapenningen inte har registrerats än och jag la in ansökan 15e september.

Inatt var Oliver uppe vid 2 tiden och skulle bestämt vara vaken i en timme innan han somnade om. Var därefter vaken vid 6-tiden i en timme likväl. Sov mellan 07-08 innan han vaknade men då var han fortfarande så trött så han fick mat och somnade om direkt. Vaknade till liv först 11.30 (!) efter det, älskade unge. Kan säga att det var minst sagt behövligt att få sova lite fler timmar i sträck, även fast jag egentligen inte har något emot när han väcker oss hit och dit mitt i nätterna med sina små glittrande ögon. Jag smälter varje gång ändå.

Idag blir det inte många knop gjorda. Pappa, Niclas och Nicole är iväg på mässa men kommer hem ikväll. Mamma är iväg och hämtar Melvin på Göteborgs central just nu så ikväll är vi alla samlade. Förhoppningsvis blir det någon dag i helgen med fint väder och i så fall är tanken att vi ska få lite familjebilder samt bilder på alla kusinerna ihop. För Olivers del så blir det ju alla kusiner på min sida men han saknar en på sin pappas sida, Christians systerson Alexander. Vi får ta lite bilder på dem ihop i december, när dem kommer ner till Spanien inför jul.

Det är så roligt med en ordentlig kamera igen. Ska införskaffa lite olika tillbehör till den successivt men för stunden funkar den som den är och det är ändå roligt att man kan ta ordentliga bilder med lite kvalité. Så småningom ska vi få till en ordentlig bild som vi sen kan skicka in och skriva ut på canvas-duk när vi kommer tillbaka till Spanien.

Spanien, snart, snart, snart…

Nu är det dags för den här mamman att hoppa in i en dusch!

 

Kommentera