Utbrytarkung?

Vilken dag!

Jobbade natten till idag och kom hem vid halv 8 på morgonen. Hoppade in i duschen, gav Oliver lite välling och sen gick jag och la mig för att sova. Vaknade till vid 11-tiden och därefter igen vid 13 så vid 13.30 gick jag upp för att ta tag i dagen.

Gick på toaletten för att kissa och upptäcker att det kommit färskt blod och lite klumpar. Jag hade inte ont i magen och jag kände lillebror sparka, så paniken hann ändå inte infinna sig. Ringde förlossningen som ändå sa att det kunde vara ganska allvarligt, så dem ville att jag skulle åka in direkt för kontroll.

Kom in till sjukhuset vid 14.15 och då alla undersökningsrum var upptagna så hamnade jag i ett förlossningsrum. Dem började med att kolla lillebror och hjärtat tickade på, precis som det ska. Däremot kunde CTG-maskinen också avläsa lite sammandragningar/förvärkar, vilket är lite tidigt. Fick ligga med CTG i cirka en timme och dem testade blodet som visade sig komma från mig, och inte bebisen i alla fall. Det tog tid, såklart, eftersom det nästan var fullt på förlossningen och personalbristen ekade i korridorerna. Läkaren sprang runt mellan patienter och bad om ursäkt samt gjorde sitt bästa för att vara effektiv mellan vardera. Hon undersökte i alla fall tappen, som var något påverkad, och kunde hitta blödningen under livmodern. Samtidigt som hon hittade den kunde hon både se och känna lillebrors kraftiga sparkar och konstaterade att det är han som orsakat blödningen. Om han fortsätter så finns även viss risk att vattnet går i förtid.

Kort och gott är det ingen större fara, så länge inte vattnet går eller förvärkarna blir bättre. Just nu är han inte fixerad och ligger inte ens åt rätt håll, så läkaren påpekade att skulle det dra igång i nuläget så är det kejsarsnitt som gäller. Hon ville egentligen att jag skulle stanna kvar över natten, men sa att det var okej att åka hem förutsatt att jag hade någon som kunde köra in vid behov under natten. Jag valde såklart att åka hem, då vi har såpass nära till sjukhuset om så skulle behövas. Jag får lov att jobba imorgon som vanligt, men minsta lilla känning så ska jag åka tillbaka till sjukhuset på kontroll och då kommer dem att sjukskriva mig fram tills dess att jag går på graviditetspenning om två veckor.

Håll nu tummarna för att lillebror stannar ett par veckor till! Just nu beräknas han väga strax över 1300g. Min oro för kejsarsnitt är nämnvärt ökad. Jag vill ju absolut inte att dem ska snitta och hoppas för allt i världen att han åtminstone hinner vända sig innan något händer. Om 2 veckor ska vi på besök hos barnmorskan som ska kika extra på hur han ligger.

Det närmar sig i alla fall. Även om jag hoppas att han stannar inne så längtar jag tills vi äntligen har honom på utsidan, våran lilla kille, Olivers lillebror. Efter nästan 7 timmar på sjukhuset är jag hemma och har krupit ner bredvid min favorit.

Myslunch innan jobb

Åter igen, vilket väder!!

Så fantastiskt att vi har fint väder flera dagar i rad, och än så länge verkar det ju faktiskt fortsätta åt det hållet.

Idag tog vi lite sovmorgon allihopa faktiskt och klev upp vid strax innan 09. Städade köket, satte igång tvätt och plockade undan lite under förmiddagen och nu har vi kommit hem efter en god lunch på stan, jag och Christian. Han tog en hamburgertallrik och jag köpte mig en Ceasarsallad som var såååå god verkligen. Det satt verkligen bra en fin dag som denna!

Nu har vi precis rensat ur Olivers garderob med urvuxna kläder, ullkläder från vintern, lite smått och gott och nu ska jag bege mig mot ett kvällspass på jobbet. Jag jobbar dessutom hela helgen, dagpass imorgon och på lördag och kvällspass på söndag. Måndag och tisdag är än nu lite oklara, men för stunden råder enorm personalbrist så risken finns att jag får jobba då också.

Jag hoppas att ni får en fantastisk torsdag. Ut och njut i det fina vädret!

Fika-tisdag

Vilket vår-väder även idag! Vi njuter, minst sagt, av solens närvaro trots att vindarna är kyliga emellanåt.

Vaknade vid lunch-tid efter nattpasset och hämtade Oliver på förskolan direkt. Sen åkte vi hela lilla familjen in till café Strandgatan för en mysig fikastund i det härliga vädret. Caféet är så mysigt med träbänkar fulla av goa filtar, kuddar och på stolarna ligger mysiga plädar. Lite gammaldags stuk på det hela, men ett riktigt trevligt ställe!

En helt klart bättre förmiddag! Nu har Christian och Oliver gått över till grannarna för lek, jag har varit ute med Kira och nu kommit i säng igen. Börjar jobba 21 även ikväll, så det får bli lite kass dygnsrythm däremellan.

Jag hoppas ni har lika bra väder som vi har här i lilla Trollhättan!

Jag är fortfarande jag

Inatt jobbade jag vaken natt och passade då på att rensa igenom gamla inlägg och utkast i portalen. Jag hittade detta inlägg, ifrån slutet av 2018, när jag nyligen blivit mamma. Det publicerades aldrig. Det kändes som att det var väldigt mycket klagomål där och då, när jag precis fått det finaste livet hade att ge. Men nu i efterhand när jag läser det, så var det bara känslor där och då. Viss sanning, men det var egna känslor som jag inte kunde påverka själv.

”Här är jag. Allting har förändrats och jag är vilsen i det jag innan trodde jag kände till. Jag vet inte längre vem jag är, vem du är, vilka mina vänner är. Vänner har blivit bekanta. Jag har blivit mamma. Ibland känns det som att någon vill ses, men bara om jag kan lämna min familj hemma. Familjen som jag älskar och mer än gärna hade spenderat dygnets alla timmar med. Våran nya familjemedlem på snart tre månader, pojken med världens vackraste leende. Att njuta av en kopp kaffe på morgonen existerar inte längre. Så fort jag vaknar så ska valpen kissas och därefter är jag mamma, mitt nya heltidsjobb. Varje morgon funderar jag på om idag är dagen då han är tillräckligt nöjd för att jag ska hinna duscha en snabbis.

Jag har hela tiden sällskap. Men aldrig har jag känt mig så ensam. Christian har börjat jobba igen. Det är lika tomt varje morgon när han åker, som varje kväll då han jobbar kväll. Jag är oerhört lycklig över det mirakel vi skapat, missförstå mig inte. Men ensamheten tränger igenom ibland. Jag tror inte jag är ensam om att känna såhär. Kanske sitter just du med ett nyfött barn i famnen, hemma, ensam. Som mamma älskar man sitt barn mer än allt i hela världen. Men man ljuger om man säger att förändringen inte är stor. Det är föralltid förändrat.

Häromdagen frågade en vän om hon kunde komma förbi. En annan dag, blev svaret hon fick. Igen..
För just den natten hade Oliver varit vaken mer än han hade sovit och jag var trött. En trötthet som vissa dagar inte går att beskriva. Denna trötthet hade jag aldrig upplevt innan hela karusellen med barn och graviditet.

Men känslan av ensamhet. Att inte vara den aktiva, sociala personen man en gång var skär i hjärtat stundvis. Jag känner inte igen mig själv och min kropp längre. Tröttheten gör att jag inte heller orkar förändra den spegelbild jag ser och föraktar. I 9 månader har jag burit på våran son. Det är fantastiskt häftigt. Men kroppens förändring får mig att hata spegelbilden jag ser, varje dag.

Det är svårt att hålla psyket i schack, när man hör bebisskrik mer än mänskliga ord i vardagen. Och då har vi ändå inte en missnöjd bebis generellt. Varje dag när han somnar för natten, så får jag dåligt samvete över att jag äntligen kan andas ut. Vissa dagar gråter jag av utmattning. Mer ofta än sällan. Men varje morgon orkar jag gå upp ur sängen på nytt, för att jag älskar den familj vi skapat. Jag vaknar upp bredvid mitt livs kärlek och i samma rum sover våran Oliver, mirakelbarnet. Tacksamheten över dem gör allt värt det.”

Snart är det dags för lillebrors ankomst. Jag förbereder mig redan på att magen ska försvinna och lämna en degklump efter sig. Mentalt försöker jag intala mig att jag faktiskt ska unna mig tiden för träning, att orka ta mig upp trots dålig sömn, men att göra det för min egna skull. Att hitta tillbaka till mig själv, för att jag behöver det psykiskt. Jag har insett att vi behöver lära känna fler familjer med barn helt enkelt, bilda oss ett större nätverk när vi kommer hem till Spanien. Människor som är mer där vi är i livet. Planen är också att Christian ska ta ut mer pappaledighet denna gången, eventuellt också fortsätta jobba en del på distans med datorn.

Men, vi kan inte förutspå framtiden. Vi tar det som det kommer. Just i detta ögonblick är jag nog mest stressad över att köket i nya huset behöver bli färdigrenoverat. Prio ett med huset.



Slutet på Mars

Alltså va?! Hur kan vi redan vara inne i slutet på Mars?! Tiden flyger verkligen förbi…

Det senaste har jag inte haft så mycket roligt att dela med mig av. Det har varit jobb dag ut och dag in känns det som… MEN! Magen växer och lillebror sprattlar på hur mycket som helst där inne. Hade redan hunnit glömma av hur mysigt det var!

Oliver har varit hemma en del från förskolan till och från under de senaste två veckorna. Feber har kommit och gått i omgångar så lite vab har det blivit även för min del, trots att Christian tar det mesta. Han tjänar ju egentligen mer, men eftersom att vården behöver mig mer och Christian oftast kan ta ikapp sitt vid annat tillfälle så passar det oss bäst att han är den som blir hemma helt enkelt.

I februari jobbade jag på rejält, så på fredag väntas en summa som känns mer än ok att få ut. Likaså nu i mars har jag jobbat rätt rejält, så nästa månads löning kommer också kännas helt ok att få in. I april får jag jobba i drygt en vecka, innan min arbetsgivare har stängt av mig och jag därmed får gå på graviditetspenning istället. Känns egentligen lite surt eftersom jag gärna hade jobbat lite närmare inpå förlossningen, men efter dessa två hektiska månaderna så känns det nu i efterhand ändå rätt välförtjänat att få vila upp sig lite innan bebistiden drar igång igen.

Går allt bra vid förlossningen så är planen att jag ska jobba lite extra timmar i sommar också. Det kommer absolut inte bli som nu såklart, jag vill ju också njuta av bebistiden. Men ett par timmar här och där för att dryga ut kassan kommer det absolut att bli.

Tänk att denna lilla fantastiska kille ska bli storebror… Jag blir helt varm i kroppen när jag tittar tillbaka på bilder från att han var nyfödd. Så glad att jag tog mängder med bilder med systemkameran från bebistiden. Snart, snart ska kameran packas fram och äntligen gå varm igen…

Morgonbad

Den här glada killen gav sina föräldrar en härlig sovmorgon idag. Så efter (en väldigt sen) frukost fick han sig en välförtjänt lekstund i badbaljan. Det var väldigt uppskattat, men också nödvändigt efter vad som sett ut som krig med maten i hela ansiktet! Mammas lilla gullunge, att man kan älska en sån liten person så extremt mycket.

VÅR

ÄNTLIGEN, börjar våren titta fram!!

Imorse 06.40 satt jag i bilen på väg till jobbet med kaffe i termos och musik på högsta volym till detta fantastiska väder. Jag var till och med tvungen att stanna för att dra ner bilrutan och ta en bild… Ser ni? DET ÄR LJUST! Vårkänslan har infunnit sig. Nu hoppas vi att det håller sig såhär. Heja Sverige!

Vardagslydnad

Den här pärlan var ikväll på sitt tredje kurstillfälle i vardagslydnad. Hon är fantastiskt duktig på träningarna och man märker att hon förknippar stället med just det – träning. Igår var vi i centrum och då kunde man med lätthet misstagit henne för en liten olydig valp som är intresserad av precis allt annat än matte. Måste försöka komma ut mer i nya miljöer i just träningssyfte. Ska försöka lägga in några träningspass med henne i kommande vecka när det inte är lika mycket jobb inplanerat som tidigare denna månaden. Hon har dock gjort stora framsteg även sedan vi kom till Sverige, så man ska absolut inte klaga. Men hon har en lång väg kvar tills hon är där jag vill att hon ska vara.

Nu ska vi äta lite mat. Mamma och pappa passade Oliver medans vi var iväg och han ligger och sover gott vid detta laget. Snart sängdags även för oss och imorgon går jag på vaken natt och jobbar kommande nätter tills jag går av måndag morgon. Kämpigt, men bra pengar!

Mitt i veckan

Onsdag.

Idag tog vi båda lite ledigt under förmiddagen och Oliver fick vara hemma från förskolan. Tog en riktig slappismorgon allihop och sov till halv 9 innan Oliver kände för att gå upp. Verkligen en härlig morgon!

Vi avklarade en enkel frukost och jag gjorde lite ris och paneng curry för att packa in i matlådor innan vi begav oss mot centrum. Så fint väder idag, så vi har strosat runt en bra stund och samlat på oss lite Pokémon’s!

Nu har vi landat på Espresso House för lite mysig lunch innan jag ska jobba i eftermiddag. Oliver sover bredvid och Kira gömmer sig under bordet med ett ben. Kvalitetstid med min favorit och stora kärlek ♥️

Kan förövrigt tipsa er om Frapino med vit choklad och jordgubbar. Sååå god! Brukar alltid ta chai latte på Espresso House, men idag prövade jag vingarna med något nytt. Smarrigt!